Krouthén i Linköping
Östgöta Correspondenten från 1884 berättar om en skönhetstävling som hölls ute på Malmen (det gamla regementsområdet utanför Linköping) midsommardagen 1884. Arrangemanget gick under namnet ”Skönhetstäflan à la Budapest”. Det gick till så att herrarna betalade en entréavgift, femtio öre, hälften för beväringar. Med biljetten följde ett sidenband med texten ”Till den skönaste”. Den flicka som fick flest sidenband vann. I tidningen kan man läsa att 450 herrar betalat entré och att 350 av dessa röstat på en tjänsteflicka från Linköping (inget namn nämns i artikeln). Enligt släkttraditionen ska Johan Krouthén ha blivit blixtkär i en flicka som vunnit en skönhetstävling. Tidningarna berättar inte om någon annan skönhetstävling än denna. Hulda Ottosson, som året därpå fick barn med konstnären kan mycket väl ha varit den som vann skönhetstävlingen. Kanske var denna händelse orsaken till att Krouthén blev kvar i Linköping i stället för att ansluta till kamrater på annat håll.
Det var under Krouthéns tid i Linköping som flera av hans idylliska trädgårdsmotiv kom till. Tiden i Skagen gjorde Krouthén till en mästare att skildra ljuset som han sedan mycket skickligt använde i sina målningar under sin tid i staden.
Förutom allmänna parker fanns i Linköping under 1800-talets andra hälft, många pampiga flerfamiljshus med stora trädgårdar, vilket konstnären visste att utnyttja i sina bildkompositioner. Flera kända motiv skapades i Trädgårdsföreningen med idylliska vegetationsbilder t.ex. Trappan daterad 1883. Målningen var en vinst i de många lotterier Krouthén organiserade, antingen själv eller i samarbete med någon konstnärskollega. Under 1887 lottar han ut inte mindre än 11 vinster som Månuppgång, Vårafton, Tidig vår och Sommareftermiddag. År 1892 lottar Krouthén ut en rad målningar som Vår i skogen, Höstsol, Vår i trädgården, Sommarafton, Skymning, Månsken, På slätten, Solsken, Vid hafvet, Aftonstämning, Kurtis och Dansös. Krouthén målade även motiv omkring Linköping. Den borgerliga societeten i staden började lägga märke till hans trädgårdsmotiv.
Målningen Vår i trädgården från 1886 är målad med Biskopträdgården som bakgrund och kom till genom att Krouthén först fotograferat ett motiv och sedan målat detsamma i ateljén. I målningen har det från början funnits med både en man och en kvinna som fotografierna visar. När samma målning visas på Parissalongen 1889 har Krouthén målat över mannen och ersatts denne med en kvittenbuske. Konstnären använde sig förmodligen av det högra fotografiet som förlaga till målningen, vilket stämmer överens med tavlan hur kvinnan sitter och trädstammen i förgrunden. Målningen tilldelades 1889 bronsmedalj när den visades vid Salongen i Paris. Belöningen blev en internationell framgång och kulmen i Krouthéns konstnärskap.
Under 1880-talet började han också måla porträtt och mycket detaljrika interiörer. Precis som i målningarna från trädgårdarna visar även interiörmålningarna människor som ofta sitter helt passiva. En av de mest kända av dessa interiörer är målningen som visar stiftsbibliotekarie Segerstéen i sitt hem. Erik Hjalmar Segerstéen var en av Krouthéns största välgörare och målningen visar Segerstéen omgiven av sin konstsamling där man även kan se flera verk av Krouthén.
Utställningar
Under åren hade Johan Krouthén en rad utställningar i Linköping. Nyåret 1886-87 hade han en utställning i gymnastikhuset invid Ågatan. Även en av salarna på Stora Hotellet användes för detta ändamål. I december 1898 besåg ”hundratals varje dag” några av Krouthéns landskapsmålningar och ett tiotal porträtt, varav två föreställde landshövdingen de la Gardie med hustru.
Den vanligaste utställningsmetoden var att ställa ut en enstaka målning i ett skyltfönster hos någon av stadens bokhandlare. I Henric Carlssons fönster utställdes redan i augusti 1884 en tavla föreställande ”Johan III:s fängelse i Gripsholms slott”. Den var till salu för 150 kronor. Våren 1903 visades i samma bokhandel ett motiv från branterna vid Kolmården och en vy från Roxenbaden vid julen 1904.
Ett annat arrangemang var att Krouthén två helger i mars 1889 hyrde en lärosal på läroverket. Den första helgen kunde 7-800 personer som betalat en avgift på 25 öre bese tavlan ”Vy från Sjögestad”. Tidningen Östgöten skrev att den ”rike bryggaren Lyckholm i Göteborg” hade betalt 800 kronor för tavlan. Tidningen prisade tavlan och konstaterade att ”Hr Krouthén har kommit långt i konsten att härma naturen”.
Några månader senare visades ”Vår i trädgården”. Omedelbart efter visningen transporterades tavlan till järnvägsstationen för att med tåg tas till en salong i Paris. Östgöten skrev inför den senare begivenheten att ”berodde det på Linköpingsborna nog finge den första priset”. I Paris belönades målningen med en bronsmedalj, vilket var ett viktigt internationellt erkännande för Johan Krouthén.
Johan Krouthén lämnade Linköping 1909 för Stockholm, men uppehöll sig här tidvis ända fram till sin död. Vid en studiecirkel om det gamla bostadsområdet Stolplyckan i Linköping berättades att Johan Krouthén höll till där hos målarmästare Olof Rosvall som bodde på Lindhultsgatan alldeles intill Djurgårdsgatan. Det ska ha varit liksom en loftgång på insidan av huset med bostad på övre plan. Flera cirkeldeltagare hade minnen av att ha sett Krouthén måla vid stativ inne på gården eller i den intilliggande Trädgårdsföreningen.
